Skrylleskogen

Fram till medeltidens slut var den magra jorden uppe på Romeleåsen bevuxen med lövskog. Skogen sträckte sig ursprungligen ända till Arendala strax utanför Linero. Området var utmarker för byarna kring åsen där man tog ved och lät boskapen beta. Det fick till följd att skogen successivt ersattes av betesmark och enefälad med inslag av ljung, vilket man fortfarande kan se rester av på en del platser, t.ex. mellan Dalby och Hällestad, i delar av Gryteskogsreservatet och vid Sönnervång och Billebjer. Namnet Skrylle är känt sedan 1600-talet och även stavningarna Skrulle och Skrölle förekommer.

År 1664 gav den svenske generalguvernören Dalbys och Hellestads bönder tillstånd att hugga ved och timmer i skogen. Redan efter tre år tvingades han att återta tillståndet för rädda området undan total skövling. Storskiftesreformerna 1752 och 1776 gynnade åter utvecklingen av öppna marker och 1776 var 60 % kalhugget. Enbuskar på heden och al i kärren var i stort sett de enda träden på 1800-talet. Rester av den ursprungliga skogen kan spåras i området närmast Torna Hällestad och i nationalparken. 1873 köpte staten merparten av fäladsmarken och började plantera granskog för att få större ekonomiskt utbyte av ”Dalby kronoskog” som området då kallades.

Man planterade 80 % av områdets yta med gran, och enbart små bestånd av ek och bok. Runt Rögle dammar, som försåg Lund med dricksvatten, planterade man in gran för att löv inte skulle falla ner i vattnet. Betesdjur vid dammarna ansågs som en hälsorisk, så därför undvek man betande djur där och granplanteringen fortsatte på stora delar av området under 1900-talet.

Naturen har gett tydliga fingervisningar om vad som varit fel i skogarna. En stor del av den äldre granskogen blåste ner under stormen den 17 oktober 1967. Omfattande stormfällningar skedde även 1981, då ca 30 hektar skog blåste ner, och 1982 då ytterligare ett tiotal hektar föll. I januari 1993 kom ännu en hård storm och efter den föreslog Lunds dåvarande kommunekolog, Nils Englesson, att huvudsakligen lövträd skulle planteras på de stormfällda ytorna.

1993 sålde Domänverket Dalby kronpark till Lunds kommun och Stiftelsen för fritidsområden i Skåne. Staten bidrog med en tredjedel av köpesumman, 10,5 miljoner kr, under förutsättning att marken blev naturreservat.

Detta är kanske den viktigaste händelsen för Skrylleområdet. Reservatsskyddet innebär att området är skyddat mot framtida exploateringar och förhoppningsvis kommer markområdet att för överskådlig tid bevaras för friluftsliv och rekreation.

Natten mellan den 3 och 4 december 1999 började ännu en ny epok i områdets skogshistoria. Då blåste ca 100 ha granskog ner i en av de svåraste stormar som någonsin drabbat Skrylleskogen. Stormen kallades Carola. Granskogen ersattes av bok-, ek och björkskog.

I dag är skogsbruksplanens målsättning att minska granens andel i hela området vilket också kommer att påverka den biologiska mångfalden positivt. Utbytet för svamp- och bärplockare kommer att öka. Huvudsaken är att försöka återställa den naturligt framvuxna skog som fanns här på medeltiden (granen förekommer inte naturligt i södra Skåne).

Sedan 1996 är det Park- och Naturkontoret inom Tekniska förvaltningen som har ansvaret för c:a 400 hektar skog i området. Man är naturvårdsförvaltare även för Stiftelsens för fritidsområden i Skåne marker, c:a 170 hektar, samt Måryd och Fågelsångsdalen. Området närmast Skryllegården, inklusive Skryllesjön, sköts av Friluftsfrämjandets Lundaavdelning.

Trots att Skrylle nu är omgivet av 11 skyddade områden finns ytterligare mark på samhällets önskelista, t.ex. fäladslandskapet mellan Dalby och Hällestad. Här föreslog Skryllerådet ett reservat vid Jonstorp, en vacker enefälad med översilningsmarker och orkidékärr. Rådgivande beslut togs i Skryllerådet i december 1996 och Lunds kommun köpte marken 1998. Kommunen äger också området Rökepipan som blev reservat 2012.

Skryllegården

Friluftsfrämjandets Lundaavdelning hade under 1940-talet börjat med andra friluftsverksamheter vid sidan av skidåkningen, som främst utövades vid Frostavallen. Antalet medlemmar i föreningen ökade varje år. Tack vare att några entusiaster inom föreningen hade arbetat i åratal för en egen stuga, fick föreningen en tomt i norra delen av Dalby.

Stommen till en militärbarack från Kalix blev en lämplig klubbstuga som invigdes 1952. Snart hade föreningen huggit fram och skapat nya spårslingor för löpning, vandring och orientering. Första året lockades 1 800 besökare till stugan.

1968 blev det första elljusspåret färdigt. 1969 började man gemensamt planera för den nya Skryllegården. Ett par förslag till placering visade sig mindre lämpliga, men 1970 köpte Södra Sandby kommun tomten Hardeberga 4:5 och året därpå startade bygget.

Inom kommunen tyckte man att det rörliga friluftslivet behövde ordentliga och välplanerade markområden. Dessutom visste man att Dalby och Södra Sandby kommuner skulle införlivas med Lunds kommun 1974.

Den 1 augusti 1972 var Skryllegården färdig och den 5 september invigde dåvarande landshövdingen Gösta Netzén den nya fritidsanläggningen. Lundaborna hade nu tillgång till servering, kiosk, omklädningsrum, dusch, bastu och motionssal. Driftsansvaret överläts till Friluftsfrämjandets Lundaavdelning.

Gården blev en succé direkt med 25 000 besök före årets slut. Friluftsfrämjandets medlemmar gallrade i de alltför täta gransnåren på marken runt anläggningen och föreningens ungdomar sålde julgranar. Ungdomarna fick samtidigt en stockstuga och sex vindskydd i närheten. Skryllegården var ursprungligen dimensionerad för 125 000 besökare. Redan från början kom det 400 000 besökare om året.

Eftersom kommunen redan då hade ett starkt intresse av att Lundaborna skulle ha tillgång till bra friluftsområden var det naturligt att – med några undantag – skydda Skrylleområdet från bebyggelse. Naturvården, kulturminnesvården och det rörliga friluftslivets intressen ska alltid värnas som riksintressen inom Skrylleområdet. Domänverket var den stora markägaren i Skrylleområdet. För att samordna skogsbruk och friluftsliv bildades Skryllerådet 1976. Det är ett samrådsorgan mellan Lunds kommun, Stiftelsen skånska landskap, privata markägare, Friluftsfrämjandets Lundaavdelning och Länsstyrelsen.

Inom Skrylleområdet finns sedan 1981 sportfiskedammarna i Rögle. På 15 hektars vattenyta fångar sportfiskare regnbåge, braxen, gädda och abborre. För det årligen återkommande kräftfisket i mitten av augusti är intresset mycket större än vad de knappt hundra platserna räcker till.

1991 uppfördes Skrylle naturum. Bakom förslaget stod Lunds kommun i samarbete med Friluftsfrämjandet. Den 28 september invigdes naturum av landshövding Bertil Göransson. 1992 firade Skryllegården 20-årsjubileum och Lunds lokalavdelning firade sitt 60:e verksamhetsår.